Vart jag mig i världen vänder står jag här med tomma händer, längtar efter något som kan rädda mig.

Cyklade direkt till gymmet efter skolan och värmde upp med en kilometer för att sedan köra bröst och triceps. Jag kan stolt välkomna den assisterade bänkpressen till mitt bröstpass! Då jag i stort sett alltid tränar ensam har jag ingen som kan hjälpa mig att passa stången i den fria bänkpressen. Bänkpress i Smithmaskin verkade därför som det mest rimliga alternativet, man vill ju inte riskera att tappa stången i huvudet på sig själv eller fastna i ett läge där man inte kan trycka upp den. Slängde in 10 chins mitt i alltihop också bara för att. Ja, de är fortfarande lika tunga och nej, jag känner mig inte redo att ta bort min hjälpvikt. Styrkan avslutades med 5 km i ganska lugnt tempo, har börjat känna av benhinnorna sedan jag ökade hastigheten på bandet. Känns som en onödig risk att gå på för hårt innan det är borta. Ikväll blir det Body Pump med Moa! Fick en redig utskällning för att jag inte var där förra veckan, så det är lika bra att pallra sig dit ikväll.


Kärlek
Sophie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0